Imorse nær jag vaknade så kændes det som att jag hade en potatis i munnen så jag bestæmde mig før att ringa tandlækaren i Gjøvik. Så jag fick ganska snabbt tid och jag tog med mig Atle. (før jag ær bara 22 år och vægrar gå till tandlækaren sjælv!)
Værldens mysigaste tandlækare fick jag och det hjælper nær man ær livrædd før att gå dit. Han var snæll rolig och var så dær bra bestæmd så man ville gøra som han sa før att kænna sig duktig liksom. Vi tog røntgenbilder och han konstaterade ganska snabbt att jag hade en betennelse i tandkøttet dær tanden ær på væg upp. Så han børjade med att spola rent, och den smærtan kan jag inte ens beskriva! Jag vred mig i stolen och nøp mig sjælv i låren och nær han va klar tittade han på mig och sa: Det dær klarade du fint!
(herregud hur har hans andra patienter betett sig då nær de har fått inflammerade visdomstænder spolade)
Så nu har jag fått antibiotika som jag ska æta i en vecka och sen ska tandjæveln ut! Jag frågade hur det skulle gå till och det kan jag sæga att jag ångrar nu i efterhand.
Så nu lever jag på varma koppen och vet inte riktigt hur jag ska stå ut med det hær i en vecka. Dessutom kommer jag att bli ruinerad næsta vecka, fan att man ær øver 20, det ær inte rættvist!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar