R.I.P

Hur börjar man ett inlägg som handlar om någons bortgång? Om någon som var en sån stor hockeyprofil, inte bara i Sverige. Det är tragist, så tragist att jag inte finnes ord. Min lillebror har haft Stefan Liv som en av sina stora idoler så länge jag kan minnas. I hans rum finns det bilder som föreställer Stefan i målet som han har ritat själv. Jag har aldrig varit en hockeyfantast men när jag började jobba för Djurgården hockey 2005 var det något som verkligen väckte intresse i mig. Kanske för att jag tycker att det är en otroligt tuff sport som jag ångrar att jag inte har testat på, kanske för att jag är så van vid fotboll då jag är uppvuxen med en pappa som jobbar med Hammarby fotboll. Hockeyn var liksom något nytt,annorlunda. Jag minns alla gånger DIF mötte HV71 och jag hade alltid mina ögon på HVs målvakt, Stefan Liv. Till en början var det för att jag var nyfiken på vem han var och varför han var så uppmärksammad. Ju mer jag kom in i spelet och allt runt omkring förstod jag precis varför han var så omtyckt. De gånger jag såg honom utanför omklädningsrummet och runtom där så log han alltid.

Alla mina tankar går såklart till hans familj, hans fru och två barn. Jag kan inte ens föreställa mig hur de har det men jag hoppas bara att de kan ta sig igenom det även om det kommer ta lång tid.

Självklart är det fruktansvärt sorgligt att majoriteten på planet dog, och att klubben nu står utan ett helt hockeylag. Vad gör man, hur ska man reagera? Och alla deras familjer.... Sen blir det så att vi tänker mer på Stefan eftersom han är närmare för oss än de andra spelarna. Antar att det är så människor fungerar, vi kan inte tänka och bry oss om alla...

Hur ska man nu sluta ett sånt här inlägg? Hmm.. Jag vet faktiskt inte mer än att jag kan säga att jag kommer tänka mycket på det här och att hela Hockey-Sverige kommer ha mycket svårt att sova inatt, förmodligen flera nätter. Jag hoppas att alla där ute sänder alla fina tankar de kan till honom och hans familj.

Vila i frid Stefan Liv!

Vill passa på att länka en gammal kollegas sida samt en blogg som jag hittade, en fotograf som tog massa bilder på Stefan och hans familj i sommras. Jag tycker att ALLA ska få chansen att se dessa fantastiska och lyckliga bilder: